Renovering av murad skorsten och fasadputs i Byske

En murad skorsten och delar av fasaden på en äldre villa i Byske renoverades efter att putsen hade släppt, fogar börjat vittra och mindre frostsprängningar blivit synliga runt skorstenskrönet. Arbetet omfattade omfogning, lagning av skadat murverk, ny putsuppbyggnad på utvalda fasadytor samt plåtdetaljer som skyddade de mest utsatta anslutningarna. Målet var att återställa täthet, få en jämnare yta och minska risken för fortsatt fuktpåverkan under kommande vintrar.

Så renoverades skorstenen och den skadade fasadputsen i Byske

Projektet inleddes med en genomgång av skorstenens samtliga sidor, inklusive krön, fogar och genomföring mot takytan. Flera fogar i den översta metern hade eroderat tydligt och enstaka stenar visade ytskador efter långvarig fuktbelastning. På fasaden satt bomputs på flera partier, främst på väderutsatta sidor där putsen hade släppt från underlaget. Lösa delar knackades ned till fast material och underlaget rensades noggrant från damm, saltsläpp och svaga skikt innan ny uppbyggnad påbörjades.

Rivning och förberedelse av underlaget

Skorstenens skadade fogar kratsades ur till ett djup på ungefär 20 till 25 mm för att nytt bruk skulle få tillräckligt fäste. Spruckna partier i murverket bilades bort försiktigt och ersattes där materialförlusten var för stor för vanlig lagning. På fasaden togs puts ned fläckvis över totalt 62 m², men lagningarna fördelades i mindre fält för att undvika onödigt stora övergångar. Underlaget förvattnades före putsning, vilket var viktigt eftersom teglet och den äldre putsen sög ojämnt efter flera torra dagar med blåst.

Ommurning, fogning och putsuppbyggnad

De mest slitna delarna av skorstenshuvudet murades om med frostbeständigt tegel där befintliga stenar inte längre höll måttet. Fogarna fylldes med kalkcementbruk anpassat för utvändigt murverk, och fogprofilen drogs samman för att minska vattenansamling på liggfogarna. På fasaden byggdes putsen upp i två steg med grundningsbruk och därefter ytputs, anpassad till befintlig struktur för att lagningarna inte skulle sticka ut för kraftigt. Tjockleken varierade mellan cirka 10 och 15 mm beroende på hur mycket av den gamla putsen som hade behövt tas bort. Torktiderna hölls isär mellan momenten, särskilt på skuggiga partier där uttorkningen gick långsammare.

Plåtdetaljer och anslutningar som skyddade murverket

En viktig del av arbetet låg i att förbättra skyddet mot inträngande vatten. Runt skorstenen kontrollerades anslutningen mot taket och slitna plåtdetaljer byttes där tätningen inte längre låg an mot murverket. Ett nytt skorstensbeslag monterades med uppvik som gav bättre avledning av regnvatten, och krönet försågs med ny avtäckning för att minska fuktinträngning uppifrån. Små detaljer gjorde stor skillnad här. Särskilt övergången mellan mur och plåt var tidigare en svag punkt där fukt hade letat sig in under kalla perioder.

Ytfinish och anpassning till befintlig fasad

Efter härdning justerades ytorna så att strukturen låg nära den äldre fasadens kornighet och dragning. Färdig yta filtsades på de partier där ursprungsputsen hade en mjukare karaktär, medan några mindre fält lämnades med grövre uttryck för att passa intilliggande väggdelar. Kulörskillnaden var tydlig direkt efter lagning, vilket är vanligt när nytt bruk möter en väderpåverkad fasad, men övergångarna hölls lugna genom noggrann avgränsning och jämn tjocklek. Resultatet blev en tätare skorsten, stabilare fogar och en fasad där de skadade partierna åter fick bärighet och ett mer sammanhållet utseende.

Kontroller och tekniska hänsyn under arbetet

Arbetet planerades med hänsyn till väder och uttorkning eftersom både murverk och puts var känsliga för snabba temperaturväxlingar. Skyddstäckning användes under de dagar då regn drog in, och nymurade samt nyputsade ytor skyddades mot för snabb uttorkning i blåst. För uppförande av arbetsställning och arbete på höjd följdes Arbetsmiljöverkets krav. Materialval och utförande anpassades till etablerade anvisningar i AMA för puts- och murningsarbeten, vilket var viktigt för att lagningarna skulle fungera tillsammans med det befintliga underlaget och inte bli för hårda eller täta.